Scania, kärlek och längtan

 
 
För någon som kallar sig Scaniatjejen har det varit väldigt lite lastbilar här senaste åren. Ni som besöker mig regelbundet vet att jag har problem med hälsan och har förmodligen gissat att jag är sjukskriven, vilket är helt korrekt.
 
För 11 år sedan jobbade jag mig till en utmattningsdepression (och ingen lär ha haft så roligt på vägen in i "väggen" som jag.;-) Jag levde min dröm!). Jag kom tillbaka till jobbet men kroppen har blivit mer och mer sliten. Åratal av arbete där jag levt helt utan dygnsrytm har också satt sina spår, samt att jag har diverse fysiska besvär som värk och magproblem. Listan med problem kan göras väääldigt lång...men tanken med det här inlägget är inte att beklaga mig över min dåliga hälsa.
 
När jag tog mitt lastbilskort och senare började jobba som chaufför hittade jag hem. Fram till det att Morris och M kom in i mitt liv var jobbet och Scania mitt livs stora kärlek och numera är de fortfarande med på topp 3. (Jag vet, jag är galen och det är många år sedan jag erkände det.=D).
 
 
Min hälsa ser inte ut att förbättras de närmaste åren och saknaden efter att köra lastbil är som ett stort hål i mitt hjärta. Det är säkert väldigt svårt att föreställa sig men jobbet har stått för så många positiva saker i mitt  liv och upplevelsen av att köra en kraftfull Scania med fullt lass får mig fortfarande (efter 15 år) att skratta högt av lycka.
 
Jag SKA tillbaka, jag måste tillbaka. Förut skulle jag ha sagt "kosta vad det kosta vill", vilket är en del av vad som har satt mig i den här situationen. Den här gången får jag försöka ha tålamod men faktum kvarstår: Jag SKA tillbaka, jag ska leva min dröm igen. Här är några av alla underbara lastbilar som gjort mig så lycklig genom åren:
 
scania r620 flisbil stockholms vedlager
 
scania 480 hk tankbil med släp
 
scania 164 480 hk tanktrailer
 
scania r480 dragbil tanktrailer
 
melijo tungdragare scania 164 580 hk med pålkran
 
 
 
Taggar: Farligt gods, Flisbil, Jobb, Kärlek, Lastbil, Lastbilschaufför, Längtan, R620, Scania, Sjukdom, Sjukskrivning, Tankbil, Tungdragare;

Kommentarer :

#1: cissi

Jag kan förstå att det är mäktigt att sitta bakom ratten på en sån maskin.....önskar verkligen att du tar dej tillbaka dit!
Kram

skriven
#2: Annette

Väldigt maffiga lastbilar. För dig som är Scaniatjej blir väl det här som att svära i kyrkan, men jag gillar (utseendemässigt, för jag vet ingenting om motorkapacitet, körkänsla eller något av sådana väsentligheter) Peterbilt. Fotade en hel del sådana när vi var i USA. Jag gillar när de har nos och bred, stor grill. Men Scaniabilarna har ju ett fantastiskt gott rykte, så prestandamässigt är de kanske långt bättre?

skriven
#3: Britt

Urfina bilder. Men i övrigt är det inget jag skulle önska. Är egentligen ingen superförare, kanske jag kör för litet. I mitt fall går färden bäst då jag kör till tygaffären.
Hoppas du blir bättre efterhand. / Britt

skriven
#4: Åke

Mäktiga fordon :) Den där sista gula har jag allt åkt, vi flyttade ett hus i tre delar, backade in den med hjälp av walki talki, Lasse klev ur och sa: Ojdå jag kom längre nu än när jag provbackade. Annars umgås jag med Putte prat. Var på hans bröllop föresten för lite över en månad sedan. Han beställde en ny med V6. Ja han gav sig inte förens han fick den motor han ville ha.

skriven
#5: Åke

Mäktiga fordon :) Den där sista gula har jag allt åkt, vi flyttade ett hus i tre delar, backade in den med hjälp av walki talki, Lasse klev ur och sa: Ojdå jag kom längre nu än när jag provbackade. Annars umgås jag med Putte prat. Var på hans bröllop föresten för lite över en månad sedan. Han beställde en ny med V6. Ja han gav sig inte förens han fick den motor han ville ha.

skriven

Kommentera inlägget här :

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...